de fem kleshas: definition och betydelse
De 5 Kleshas är de främsta orsakerna till lidande i våra liv
Klesha betydelse, definition eller kleśa (क्लेश) är en sanskritterm som kan översättas med hinder, lidande, gift, smärta och nöd. Klesha är det närmaste sättet att skriva detta ord som dess uttal, men ibland translittereras det från sanskrit som kleśāḥ. Kleshas är inre hinder som uppstår i våra sinnen och orsakar oss lidande. De kan skapa kraftiga störningar i vår inre värld och fungera som gift i våra liv. Vi kan också se de 5 kleshas som mentala lidanden eller lidande känslor.
Det finns lite olika definitioner och sätt att förstå kleshas beroende på vilken andlig tradition man tillhör. Kleshas nämns i Yoga Sutras (skriven och sammanställd av den vise Patanjali) och de olika buddhistiska traditionerna.
Antalet huvudsakliga kleshas som påverkar oss varierar beroende på vilken tradition du studerar. Men begreppen är likartade eftersom de alla ses som hinder som vi finner och måste övervinna på vår andliga väg.
Så, hur förstår vi kleshas enligt dessa traditioner?
Yoga Sutras beskriver fem kleshas som orsakar oss lidande.
Dessa hinder på den andliga vägen är grundorsaken till all vår smärta och lidande i denna mänskliga erfarenhet. Vi förlorar vår insikt när vi lever våra liv baserade på kleshas.
De orsakar tendenser till handlingar med oönskade konsekvenser (i detta sammanhang översätts “konsekvenser” i Sutras till “karma”).
Det lidande som sutrorna beskriver orsakas av förändringar från omvärlden som stör vår inre värld. Det orsakas också av samskaras (önskningar), vritti (missuppfattningar), intryck och konflikter.
När vi väl vet att vårt lidande orsakas av förändringar, kan vi upprätthålla en sund medvetenhet om att alla förändringar i livet kan orsaka oss smärta om vi inte är medvetna om det.
När vi är medvetna inser vi att förändring är en del av livet och att det är genom att bekämpa den som lidande uppstår.
Att vara alltför fäst vid gamla saker (även om de har gjort oss lyckliga) kommer att leda till att smärta uppstår när de inte längre kan ge oss samma typ av glädje.
Att vara medveten om kleshas innan de orsakar en negativ känsla av lidande är därför viktigt för vår andliga utveckling.
Sutrorna nämner att de 5 kleshas måste släppas eller skäras av så snart de börjar växa eller uppstå.
Dessa fem hinder gör våra liv svårare än de behöver vara! Om vi förhindrar att kleshas får djupa rötter inom oss kan vi fördjupa vår praktik och uppnå befrielse och komma i kontakt med vårt sanna jag igen.
De 5 kleshas i Yoga Sutras är:
Avidya – okunnighet
Avidya är okunnighet, men kan också översättas med “brist på insikt” Det är källan till de flesta kleshas, vilket är anledningen till att det är en av de viktigaste kleshas som vi behöver möta. Det är till exempel när vi ser något tillfälligt som något evigt. Vi tror att våra negativa känslor kommer att vara för evigt – men i själva verket kommer de inte att vara det.
Med andra ord ser vi inte dess sanna natur. Vi kan inte se de negativa känslornas tillfälliga natur, och vi kan inte se vår egen sanna natur.
Detta kan orsaka spänningar när saker inte händer på det sätt vi förväntar oss eftersom vi okunnigt ser något för vad det inte är.
När vi är okunniga om vår sanna natur orsakar det smärta, och om vi inte är försiktiga orsakar det lidande. Att komma ihåg vår natur – den del av oss som alltid är kärleksfull, fridfull och oföränderlig – hjälper oss att navigera avidya.
Asmita – Egoism
Asmita är när vi tror att det finns ett jag som är skilt från allt omkring oss. Det sätter egot på en piedestal och värderar jordiska, materiella ägodelar mer än något annat.
Allt som betyder något är hur “jag” uppfattar något eller hur det påverkar “mig” Lidande kommer eftersom egot alltid behöver externt godkännande, men det godkännandet finns inte alltid där. Vi kan ta saker för personligt, och smärta uppstår när våra förväntningar inte uppfylls.
Denna överidentifikation med egot får oss att glömma vår sanna natur som varelser som består av samma saker som allt annat i universum. Vi glömmer de andra omkring oss.
Vi glömmer att vi är eviga och långt större i vår koppling till det gudomliga än våra fysiska kroppar.
Raga – fasthållanden
Raga är fasthållandet vid våra önskningar. Det är när vi antar att vår lycka beror på yttre faktorer.
Vi är oroliga för att våra yttre källor till lycka ska försvinna eller tas bort, så vi klamrar oss fast vid dem och blir fästa. Starka bindningar skapar osäkerhet, ångest och rädsla.
Detta innebär att allt som vi någonsin kan behöva för sann lycka finns i vår inre värld.
Önskningar kommer att uppstå eftersom de är en del av den mänskliga erfarenheten, men vad vi väljer att göra med dem påverkar hur de slår rot inom oss.
Om vi är alltför fästa vid att uppfylla våra önskningar för att de gör oss lyckliga, kommer vi att uppleva smärta när de inte gör det.
Vi har redan verktygen för att skapa sann lycka inom oss.
Att komma ihåg detta hjälper oss att inte vara alltför beroende av yttre, materiella saker för vår lycka.
Dvesha – undvikande
Dvesha är att undvika saker som gör oss olyckliga. Det baseras på antagandet att externa saker är de som orsakar affektiva känslor, smärta och lidande. Vi gör allt för att undvika dem.
Allt som hotar egot undviker vi.
När starka begär styr oss utvecklar vi starka aversioner när dessa begär inte uppfylls.
De är två sidor av samma mynt – de är beroende av varandra. När allt i själva verket sker på insidan!
Om vi går genom livet och är medvetna om våra känslor kommer vi inte att stänga av inför saker som har gjort oss olyckliga tidigare.
Aversion orsakar vårt lidande eftersom det också medför rädsla och ångest.
Särskilt om vi faktiskt behöver göra de saker som gjorde oss olyckliga tidigare (som att boka en läkartid, till exempel).
Det är en del av livet. Vi kan inte undvika allt som inte gör oss lyckliga.
Abhinivesha – rädsla/ångest
Abhinivesha är rädslan eller oron för att vi ska förlora vår anknytning till livet. Innerst inne vet vi att det enda som är konstant i livet är förändring, men ändå är det en av de vanligaste rädslorna, särskilt rädslan för döden.
Vi fruktar döden för att vi är rädda att vi ska förlora allt det materiella vi har i världen. Rädslan uppstår eftersom vi står inför något som vi inte kan kontrollera.
Det kan också förstås som en rädsla för förändring. Eftersom förändring är att släppa taget om något som vi var fästa vid och göra plats för saker som kommer.
När vi låter oss ryckas med av våra bindningar och aversioner kommer rädslan för förändring att följa med. Rädslan för förändring orsakar lidande när den förtär oss, och vi glömmer att uppskatta varje dag som en gåva.
Att leva i rädsla är inte att verkligen leva. Istället för att låta oss uppslukas av rädsla bör vi leva livet precis som det är! Detta är en av de ultimata bindningar som vi har, men vi kan fortfarande lära oss att släppa taget om den.
Buddhistiska läror beskriver de 5 kleshas som källan till alla individuella och världsliga problem.
Buddhistiska läror på sanskrit kallar våra mentala åkommor för kleshas. De kallas också kilesas på pali, språket i de theravadabuddhistiska skrifterna.
Kilesa kommer från det paliska ordet “kilissati”, som betyder problem, jord eller fläckar. Kleshas eller kilesas fördärvar tillfälligt sinnets sanna natur, och de visar sig i hur vi pratar, hur vi tänker och vad vi gör med våra kroppar.
De sätter igång en impulsiv reaktion om vi inte är noga med att fånga upp den.
I en buddhistisk förståelse kan Kleshas ha ett starkt grepp om oss eftersom vi inte är medvetna om deras bräckliga natur – de har inte mycket kraft om vi inte ger dem kraft.
Vi förstärker dem ofta med våra tankar. Kleshas kan också förstås som känslor, på ett sätt, även om det inte är så de vanligtvis definieras. När de får makt kan känslor dock orsaka destruktiv förödelse.
I Buddhas läror finns det tre huvudsakliga mentala åkommor. De orsakar alla andra typer av kleshas och skapar lidande inom oss själva och orsakar lidande i världen.
Dessa kleshas är kända som de tre gifterna i Mahayana-traditionen och de tre ohälsosamma rötterna i Theravada-traditionen.
Det vi säger, tänker och gör kan påverkas av gifterna eller de onda rötterna. De kan skapa destruktiv karma och orsaka lidande i gengäld.
I Mahayana-traditionen, som huvudsakligen använder sanskrit, är de tre gifterna:
- Moha (eller avidya) – okunnighet
- Raga – bindning, girighet
- Dvesha – aggression, ilska
I Theravada-traditionen, som huvudsakligen använder Pali-språket, är de tre ohälsosamma rötterna på samma sätt:
- Moha – illusion
- Lobha – girighet
- Dosa – aggression
De brukar avbildas som tre olika djur i konstnärliga skildringar av Livshjulet.
Grisen representerar okunnighet eller illusion, tuppen representerar fasthållande och ormen representerar aggression.
De är inte något inneboende i oss – vi plockar upp dem längs vägen. Ett annat sätt att uttrycka det är att vi gör misstag under hela livet i form av kleshas, och de kan följa med oss om vi inte arbetar för att släppa taget om dem. Ibland rotar de sig mycket djupt inom oss, men de är inte en del av den vi verkligen är.
Så hur ser vi till att de 5 kleshas inte förtär oss?
Dessa hinder eller fördunklingar gör livet svårt, men det betyder inte att det inte finns någon väg runt dem.
Vi är trots allt helt kompletta varelser som redan har allt vi behöver inom oss. Det handlar bara om att utnyttja vår sanna natur och befria den från de tunga bördor som kleshas och alla jordiska hinder lägger på oss när vi stöter på dem.
Här är vår uppgift – Eliminera vår okunnighet om hur vi lever våra liv! Sluta leva på autopilot. Det är lättare sagt än gjort, men det är möjligt.
Men hur går vi tillväga för att göra detta? Hur blir vi medvetna om kleshas och släpper taget om vår okunnighet om dem?
Vilken typ av praxis och vägledning kan vi välkomna in i våra liv för att sluta fred med kleshas?
Yoga Sutras ger oss en påminnelse om att vi kan förhindra vårt framtida lidande.
En påminnelse om att vi i slutändan har styrkan att förhindra att vi orsakar oss själva smärta och lidande. När vi kan förhindra att orsaka oss själva smärta kan vi komma ihåg vår sanna natur.
Sutrorna uppmuntrar oss att hålla vårt mål i åtanke och att fortsätta vår övning – särskilt de dagar då det är svårt.
För att bekämpa dagliga distraktioner och utmaningar behöver vi utveckla en daglig ritual som för oss tillbaka till vår medvetenhet.
Detta kan vara vilken form av övning som helst som ökar vår förståelse för våra kroppar och allt som kommer in i och lämnar den. Genom fysisk yoga, meditation och andningsövningar kan vi alltid återvända till oss själva.
Det kommer kontinuerligt att föra dig tillbaka till din sanna natur genom att möta kleshas med yoga.
Denna rutinmässiga kombination hjälper oss också att hitta tillbaka till vår insikt. När insikt och visdom skingrar okunnighet, hjälper vår praktik oss att långsamt avveckla den första klesha (avidya) som ofta är grundorsaken till alla andra kleshas.
Viktigt är att när vi eliminerar den första klesha (som är avidya eller okunnighet), kan vi lösa upp resten av våra lidanden.
När vi förstår vår sanna natur – det oändliga tillståndet av kärlek och fridfullhet – vet vi innerst inne att vi faktiskt inte har något att frukta alls.
I den eviga kärleken och friden finns inget utrymme för egoism, aversion och bundenhet.
Med detta tålamod, denna flit och denna stränghet, och genom att hålla målet i linje med vår praktik, kommer kleshas att sluta ha ett så starkt grepp om oss på vår andliga väg.
När vi återfår vår insikt kan vi frigöra våra sanna jag. Det kan vi också göra genom att hedra och vara i harmoni med oss själva.
Buddhistiska läror påminner oss om att göra oss av med gifterna så gott vi kan.
Det kan vi göra med hjälp av motgift mot de tre gifterna eller de onda rötterna. Okunnighet skingras av visdom, hat eller aggression skingras av kärleksfull vänlighet och girighet skingras av generositet.
Det räcker inte bara att följa goda läror och dygder, utan också att vara uppmärksam och släppa taget om de negativa. Båda dessa saker måste göras samtidigt.
Frågor kan uppstå, till exempel hur man kan ta bort de 5 kleshas helt och hållet? Verkligheten är att det kanske inte finns något riktigt sätt att “ta bort” de 5 kleshas eftersom vi kommer att fortsätta att stöta på dem i våra mänskliga liv.
Det är viktigare att tänka på hur vi reagerar på dem. Någon som befinner sig på en mycket avancerad plats på sin andliga väg kan fortfarande stöta på dem. Skillnaden är hur man hälsar på dem, låter dem gå och fokuserar på dygdigt uppförande istället.
I meditationen eller det dagliga livet (och dessa två saker är också samma sak) lär buddhismen oss att vara uppmärksamma och uppmärksamma när kleshas uppstår.
Det är bäst att inte älta dem eftersom det ger kleshas kraft att orsaka oss lidande. Att vårda positiva attityder och dygder istället för att fokusera på kleshas kommer att se till att deras styrka minskar.
Den buddhistiska läran om mindfulness och uppmärksamhet kan bidra till att lindra lidande. Genom närvaron av visdom när det gäller våra känslor blir vägen till att befria oss från våra lidanden lättare.
Det hjälper oss att vara flitiga i vår praktik och komma ihåg att kleshas inte är en del av vilka vi är – de har inte mycket substans om vi inte ger dem någon substans att arbeta med.
Genom meditation kan vi kultivera vår medvetenhet bättre och lindra kleshas.
Genom insikt ser vi den sanna naturen hos oss själva, sinnet och kleshas. Störningarna kommer inte längre att kunna distrahera oss.
Det finns också ritualer som buddhistiska traditioner utför för att hjälpa till att rensa kleshas. I japansk buddhism, till exempel, ringer man i tempelklockan 108 gånger för att befria utövarna från de 108 åkommorna, eller bonno.
Klockan rings vanligtvis 107 gånger på nyårsaftonens natt, med den 108:e ringningen efter midnatt.
Detta görs traditionellt på nyårsafton och kallas shogatsu (正月) eller oshogatsu (お正月).
Att ringa i tempelklockorna kallas Joya no Kane (夜除の鐘), och de ringer fram till midnatt för att välkomna det nya året. Med denna praxis tror man att klockringningen hjälper alla att gå in i det nya året med renade hjärtan.
Kort sagt, de 5 kleshas är en källa till vårt lidande, men de kan också vara en källa till vår tillväxt.
När vi har inställningen att ta varje svårt hinder som en läxa för oss att vara uppmärksamma och vänliga mot oss själva, kan varje klesha vi stöter på vara en källa till andlig tillväxt.
Vi har makten att lindra vårt lidande när vi framhärdar i vår övning och vet att de 5 kleshas inte är en del av våra brister utan en del av livet som vi kan lära oss av.
När vi fortsätter på den andliga vägen mot att frigöra våra sanna jag, bidrar vi också långsamt till att frigöra världen från dess lidande.
Vår andliga utveckling påverkar hur vi kan reagera positivt på andras lidande, hur vi bidrar till våra och andras liv och hur vi hjälper de saker vi bryr oss om.
Vi måste välja visdom, kärleksfull vänlighet och generositet som viktiga saker i våra liv. Hur mycket vi håller fast vid vår medvetenhet och fortsätter att öva för att komma närmare vår sanna natur kommer att påverka oss och alla omkring oss positivt.
Vi är på rätt väg så länge vi kommer ihåg hur mycket inflytande vi har över de kleshas vi möter!